Turen har vänt

Den svenska turen i Afghanistan har vänt. Efter lördagens dödsfall har ytterligare två svenska soldater sårats allvarligt under måndagen.

Egentligen är det naturligtvis fel att tala om tur eftersom soldaters öde avgörs av en mängd faktorer, både på den egna sidan och hos fienden. Men även den skickligaste, bäst utbildade och mest välutrustade soldaten kan råka befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt. Den risken undkommer man aldrig i strid.

Uppgifterna är ännu alltför knapphändiga för att avgöra vad som hänt de senaste dagarna. En sak som är känd sedan tidigare är att den svenska insatsen i Afghanistan har relativt få skyttesoldater och stridsfordon. Eftersom stridsbelastningen har varit hög så ökar naturligtvis risken för enskilda soldater i och med att de exponeras för fientlig eld allt oftare. Man kan inte räkna med att ha marginalerna på sin sida hur länge som helst.

Snarare än att tala om ett svenskt uttåg i Afghanistan bör vi tala om hur insatsen kan förstärkas för att minska riskerna för soldaterna. Att dra sig undan striderna är inget alternativ eftersom det skulle ge talibanerna en alltför lättköpt seger.

Utan att veta exakt vad de svenska motgångarna beror på så finns det i alla fall ett enkelt recept som fungerar. Skicka fler skyttesoldater och fler stridsfordon för att stärka och avlasta de styrkor som redan finns på plats.

SvD : DN

6 kommentarer till Turen har vänt

  1. CS skriver:

    Att skicka fler soldater är alltid välkommet men huruvida fler stridsfordon skulle göra mer nytta är tveksamt.

    Man skall inte glömma att fienden anpassar sin taktik efter det som är största hotet. Det innebär t ex att man anpassar sina IED för att kunna förstöra stridsfordon. Resultatet blir givetvis att de som nyttjar lättare fordon fullständigt förintas när de går på en IED konstruerad för stridsfordon. Det finns många fler aspekter för varför ytterligare stridsfordon är av ondo. Visst finns det även positiva effekter av fler stridsfordon men då skall de uteslutande användas för det de är byggda – att genom anfallsstrid slå fienden. Att patrullera med stridsfordon är sannolikt kontraproduktivt.

  2. andersonchris skriver:

    Naturligtvis finns lägen då stridsfordon inte behövs, men i riktigt heta situationer ökar de svenskarnas chanser att överleva (och minskar talibanernas).

    Om stridsfordonens närvaro tvingar talibanerna att bygga större IED:S så blir de också färre och lättare att upptäcka.

  3. CS skriver:

    De har ingen brist på sprängämne men möjligen blir de färre om man kan strypa tillflödet. De blir dock inte lättare att upptäcka för att de ökar laddningsvikten. I alla fall är skillnaden marginell.

  4. andersonchris skriver:

    Jo, jag hör alltid olika argument mot att skicka stridsfordon till Afghanistan men faktum är att om Wallin suttit i ett strf 90 istället för en Patria så kanske… Dessutom hade idioterna som sköt kunnat räkna med en salva spränggranater i retur.

    Här hemma gör stridsfordonen ingen nytta i alla fall.

  5. CS skriver:

    Jag varken vill eller kan kommentera om resultatet hade varit ett annat om han suttit i ett stridsfordon.

    Det är dock ett vanligt missförstånd att man skulle vara säkrare i ett stridsfordon 90 än i en pansarterrängbil eller en Galt för den delen. Det går inte att dra sådana generella slutsatser.

    Effekten en IED får i fordonet och dess personal beror på flera olika omständigheter. Det har att göra med verkansform, placering och avstånd mellan IED och fordon, fordonets hastighet, personalens utrustning och säkerhetsanordningar mm. Det är inte isolerat till mängden pansar och upphängda stolar som många tror. Det är en enorm mängd faktorer som spelar in och i vissa konstellationer är CV90 säkrast medan det är raka motsatsen i andra.

    I övrigt håller jag med.

  6. andersonchris skriver:

    Generellt är det svårare att slå ut ett Strf 90 än en Patria. Som fotsoldat skulle jag aldrig i livet ge mig på ett strf 90. Men för sjutton, vi lägger ned. Det är ju sagt att det blir fler galtar men inga nya stridsfordon. Rätt eller fel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: