Nick Drake

En av 1970-talets mest säregna musiker hette Nick Drake. Nuförtiden är hans skivor väldigt uppskattade i vissa kretsar, medan andra fortfarande knappt har hört talas om honom.

Under universitetstiden kom jag i kontakt med Nick Drakes musik för första gången, men det föll inte väl ut. Det fanns en personkult omkring Drake som jag tyckte var obehaglig och dessutom låg hans lågmälda akustiska musik alltför långt från de feta elgitarrer som jag lyssnade på då.

Nick Drakes öde är legendariskt. Han var en begåvad men något skoltrött ung man som började plinka på en akustisk gitarr under studietiden i Cambridge i slutet av 1960-talet. Influerad av modern amerikansk folkmusik började han sjunga och spela på olika pubar. I samband med en spelning på Roundhuse i Camden blev han upptäckt av personer i musikbranschen och fick ett skivkontrakt. I rask följd spelade han in tre skivor i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Nick Drake var dock vid det laget ganska blyg och tillbakadragen och ville varken ge konserter eller intervjuer. Bristen på marknadsföring innebar att skivorna sålde dåligt och att Nick Drake inte kunde försörja sig på sin musik. Han flyttade hem till sina föräldrar och gled in i en svår depression. Efter några år i ett beklagligt sjukdomstillstånd avled han av en läkemedelsöverdos vid endast 26 års ålder. Hans musik begravdes av skivbolaget.

Mot mitten av 1980-talet återupptäcktes Nick Drake av flera inflytelserika artister och journalister i musikbraschen. Uppmärksamheten spred sig till vissa kretsar, främst svartklädda och bekymrade ungdomar, som dock verkade anamma Nick Drake mer för hans tragiska öde än hans musik. Därav den obehagliga personkult som fortfarande finns idag.

Som tur är finns hans skivor kvar. Nick Drakes musik kan närmast beskrivas som lågmäld och drömsk med personliga och reflekterande texter. Det första intrycket är kanske något underväldigande men när man kommit över bristen på effekter och stora gester i musiken, så upptäcker man många lager och rika detaljer. Nick Drakes musik är en slags naturligt flödande musikpoesi. För en del kan Nick Drakes stil säkert påminna om artister som exempelvis José Gonzales, vilket kan göra det enklare att närma sig Nick Drake idag än för tio år sedan.

Nick Drakes skivor finns ofta till nedsatt pris och jag kan rekommendera alla att införliva dem in sin skivsamling. Hans musik är väl värd ett (eller flera) försök för alla som uppskattar ärlig och renodlad musik utan gimmickar.

Jag lägger också in en länk till Island Records officiella video för Riverman, som dock inte kan bäddas in.

Länk till Nick Drake på Wikipedia

Länk till musikförvaltarens hemsida

En kommentar till Nick Drake

  1. Morgonsur skriver:

    Hade faktiskt aldrig hört talas om honom – men det här var riktigt, riktigt bra.

    Tack för tipset. Det gav mersmak.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: