Parlamentariska landminor

sahlin_reinfeldt450

Partipolitik är för det mesta en återvändsgränd. Rationella och etiska lösningar på konkreta problem är ofta viktigare än ideologier och partiprogram.

Därför undviker denna blogg oftast resonemang som bygger på partipolitiska problemställningar. Ibland finns det dock skäl att göra undantag när partipolitiska problem blir allmänna problem.

Ett parlamentariskt statsskick som det svenska förutsätter att det finns både en handlingskraftig regering och en stark opposition som kan ifrågasätta regeringens agerande. Det råder ingen tvekan om att Sverige idag har den starkaste regeringen på flera decennier men att oppositionen dessvärre är ganska svag.

Socialdemokraterna åkte länge snålskjuts på allmänhetens missnöje med regeringens förändringar i a-kassan, sjukförsäkringen och skattesystemet. Så länge som socialdemokraterna var tysta och passiva ökade deras stöd.

Sedan inträffade två saker i kort följd som fullkomligt raserade oppositionens försprång i opinionen. Mona Sahlin presenterade en rödgrön allians och den ekonomiska krisen slog till. Enligt konventionella politiska modeller borde regeringen egentligen straffas av krisen eftersom väljarna oftast håller de styrande ansvariga för olyckor under deras mandatperiod.

Den nya, skakiga och något yviga rödgröna alliansen, med Mona Sahlins pudel beträffande vänsterpartiet, har dock inneburit att Borg och Reinfeldt för många väljare framstår som ett pålitligare alternativ i krisen.

Oppositionen har inte ens lyckats slå mynt av alliansens omsvängning i kärnkraftsfrågan. Det utspelet var potentiellt livsfarligt för centern och innehöll en rejäl demokratisk landmina för regeringen eftersom den frångick ett bekräftat resultat i en folkomröstning utan att låta folket rösta på nytt.

Oavsett var vi befinner oss i det politiska spektrat tjänar vi alla på en jämbördig kamp mellan regeringsalternativen. För att nästa val inte ska bli en seger på walk over för den sittande regeringen krävs både strategiskt kunnande och retorisk skärpa från oppositionspartierna.

Enda faran för alliansen idag är väl att de underskattar socialdemokraterna och Mona Sahlins ledarskap till den grad att de drabbas av hybris och går på en dold mina. För tillfället verkar dock minan inte ens vara apterad.

Mer läsning: SvD : SvD : SvD : DN

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: