Marinens betydelse

sb90

Kakafonin om försvarets utveckling, eller snarare nedveckling, fortsätter.

Den senaste uppgiften innebär att marinens amfibiebataljon kommer att försvinna som ett specialinriktat förband.

Det tror jag vore väldigt synd. Amfibieförbanden är mycket rörliga och tämligen effektiva även i offensiv markstrid.

Stridsbåtarna är visserligen extremt känsliga för fientlig (och egen) eld på grund av sin aluminiumkonstruktion. Aluminium är nämligen raka motsatsen till pansar. Besättningen i en aluminiumfarkost utsätts för stora risker för dödligt splitter eller giftiga bränder vid beskjutning.

Således ifrågasätter jag tanken på helt båtbundna amfibieförband.  Stridsbåt 90 borde egentligen bara användas militärt som en landstigningsfarkost som snabbt dyker upp och försvinner. Förmågan att kunna sätta in trupp snabbt utmed våra kustområden är nämligen väldigt värdefull.

Det vore också extremt klyftigt att bestycka stridsbåtarna med Bofors 40 mm för att få en flytande motsvarighet till stridsfordon 90 som skulle kunna ta sig an mål på marken, i fordon, på vattnet, i luften och i befästningar.  En bra beväpning minskar också hotet mot båten och landstigningen eftersom man kan skjuta först på långt håll.

Om något borde vi förmodligen satsa mer på amfibieförband med offensiv markstridsförmåga eftersom de passar väldigt väl för Sveriges geografi.

För Sveriges del är det också extremt viktigt att kunna kontrollera luftrummet och havsytan för att spärra av tillgången till vårt landterritorium.

Med en begränsad budget kommer man nog längst med ett starkt flygvapen, en stark flotta och ett lättrörligt infanteri.

Advertisements

14 kommentarer till Marinens betydelse

  1. Lew skriver:

    En båt90 med en 40mm akan kommer att förbli en lätt bepansrad sminkad gris. Varför krävs 40mm akan som beväpning när amf redan idag förfogar över 40mm granatspruta? Inte lär väl fienden landsätta pansar i skärgården (eller har pansarkryssaren återkommit i inventarielistorna?). Högre prioriterat borde för amfibiekårens del vara Stridsbåt NY, en större och splitterskyddad version (tänk pbv på vattnet) som kan beväpnad med AMOS-systemet för att ge indirekt eld över ytan.

    Sedan vinns krig till syverne och sist på marken. Flyg kan aldrig ersätta markförband, vilket krigen i Georgien och Libanon har visat i närtid. För att klara försvaret över ytan krävs alla vapensystem; flyg, LV, Art, Ing, Inf och även mekaniserade förband. En icke splitterskyddad infanterikår utan understöd av indirekt eld är ingenting som kan stå emot en fiende (om man inte tar till afghansk taktik).

  2. andersonchris skriver:

    Det är framför allt precisionen, räckvidden och brisadvariationen hos 3P-ammunitionen för Bofors 40 mm som vore bra, samt gyro och mörkerförmåga förstås. Man kanske inte behöver pansarpilarna så ofta.

    Personligen skulle jag gärna slippa åka en stridsbåt 90 i ett skarpt läge. Men om man är beredd på förluster så är det ett användbart verktyg.

    Att kunna placera ut Boforspjäser varsomhelst i skärgården på nolltid vore … kanon.

    Problemet för Sverige, som ett stort land med litet försvar, är att fienden ganska lätt kan operera utanför räckvidden för vårt pansar.

    Med ett starkt flygvapen, stark flotta och lättrörligt infanteri han man ändå en chans att begränsa och möta ett snabbanfall.

    Vi är ju också specialister på bärbara pansarvapen i Sverige, vilket gör att vi till viss del kan klara oss utan eget pansar.

    Naturligtvis vore det bra om vi snabbt kunde flytta runt stridsvagnar och stridsfordon men det kräver dyra båtar och flygplan som vi inte har.

  3. Lew skriver:

    En LULIS-utrustad båt90 (lvkb 90?) skulle tillföra amfibiekåren mycket, men då ser jag snarare att man jobbar mot stridsbåt ny. Försök har ju gjorts på 90-båten med AMOS där man kom fram till att tyngden ökar för mycket för grundmodellen.

    Det lättrörliga infanteriet (antar att du menar splitterskyddat skytte) har använts med mycket god uteffekt många gånger, senast när amerikanerna tog Irak. Argumentet att våra PV-vapen kan slå stridsvagnar köper jag också. Dock kräver vårt kvantitativa underläge mot Stormakt Gul något som kan slå mot fler mål. För att nedkämpa stridsvagn krävs som bekant att man skjuter två robotar, vilket gör att uthålligheten går ner. Om man sedan löser detta med STRIX, flyg eller egen striv har jag inga åsikter om. Men ännu har vi ingen ny robot till JAS 39-systemet och en STRIX kostar en himla massa mer än en pil.

    Nu gissar jag på att det lättrörliga infanteriet du avser är någonting motsvarande amrisarnas Stryker-förband/NBG’s bv309-kompani. Värt att komma ihåg är dock att även om dessa är lättare än rena mekbataljoner så är de i gengäld mycket svagare (och inte sådär jävla lätt heller). och även i stora, mörka skogen är 3p rätt värt att ha.

  4. andersonchris skriver:

    Visst, en Stridsbåt Ny med LULIS vore … kanon. Frågan är väl hur lång tid det tar innan den är uppe i vettiga generationer.

    Själv tycker jag att stridsfordon 90 är det bästa för infanteriet sedan bruna bönor och fläsk infördes men problemet är ju att få dem till stridsplatsen. Sverige borde ha skaffat en flotta Antonovs eller Globemasters till insatsförsvaret – men de är ju också känsliga och krävande.

    Om man låser fast fienden med flyg och lätt infanteri så kan man i bästa fall hinna köra dit med stridsvagn och stridsfordon.

  5. Lew skriver:

    Efter att ha blivit grundutbildad på Strif90-systemet anser jag att det aldrig skapats ett bättre system. Ett helt utvecklat 90-system med 9040, 90105, LVKV, Stri90, GRKPBV och allt det andra skulle skapa en portfölj för mellantunga förband som är svårslagen. Bara idén med en batspaningspluton med två 9040 och två 90105 får det nästan att bli soligt utomhus.

    Rätta mig om jag har fel, men skulle inte Sveriges med-leasning av C-17 ge oss något som liknar insatsberedskap med 90-förband? Sedan har det också att göra med att Sverige har nedrustat stridsvagnstransport-kompetensen något djävulskt. Tar inte så extremt lång tid att transportera stridsvagn och -fordon om man kan dra upp dem på trailer och köra inlandsvägen genom Sverige…

  6. andersonchris skriver:

    En Globemaster kan ta ett stridsfordon eller en Leopard. En Antonov ta en handfull åt gången. Sedan vet jag ej vad de har för krav på landningsbana, underhåll osv.

    Vi borde i alla fall ha antingen eller.

  7. Lew skriver:

    Om jag minns det rätt ska väl vi leasea tre globemasters med bla. Danmark? Det skulle med andra ord innebär att man i ett lass kan flyga ner en pluton 9040 med egna medel. Det är rätt bra verkan i målet då det inom den berömda R10-tiden kan innebära mer eller mindre ett kompani 9040 med stödenheter (SoT, rep etc).

    Lägg då till att man förhoppningsvis väljer att hyra en Antonov på detta. Då talar vi VERKLIGEN god verkan i målet för ett insatsförsvar som kan användas i både höger- och vänstervarv…

  8. andersonchris skriver:

    Har inte hört de senaste turerna efter att vi skulle köpa in oss i några Globemasters som skulle stå i Ungern.

    De måste vara våra egna om vi ska kunna försvara oss själva.

    Det vore en utmärkt engångsinvestering utöver den vanliga försvarsbudgeten och jag förstår inte varför de stoppade Globemasterköpet för ett par år sedan.

  9. Arthur skriver:

    Efter att ha lyssnat på försvarsdebatten ikväll på TV är full av beundran för Ida Gabrielsson (v) som sakligt och helt riktigt tog upp den svenska försvarspolitiken. Mats Johansson (m) framförde en massa svammel vilket han uppgav sig ha lärt från 1968 när han först blev politiskt intresserad. Det var ett surr om det svenska deltagande med trupp för en militär/social insats i Afghanistan kontra att ha ett försvar som kan göra en insats för det svenska närförsvaret. Man kan just undra vad Segerstedt och kompani skulle ha sagt om svenska försvarsmakten hade hållit 350 beväpnade soldater i Danmark under andra världskriget för sabotage bekämpning under täckmantel att bygga ut det Danska skolväsendet och vägnätet? Mats Johansson blev upprörd över att USA beskylldes för att i strid med folkrätten inlett ett anfallskrig i Iraq och viftade bort detta med att demokratin USA aldrig anfallet en annan demokrati. Men vad hände på Hawaii, Haiti, Panama och ett flertal andra Centralamerikanska stater? Och Ryssland är väl lika mycket en demokrati som Sverige var i början av förra århundradet och Vladimir Putin är väl inte mer maktfullkomlig än Erlander var på sin tid? Ida G. hade helt rätt i sitt uttalande att stridigheterna mellan Ryssland och Georgien inte behöver föranleda Sverige att öka sitt försvar drastiskt. Och varför sticker många svenska försvarspolitiker ner huvudet i sand om denna händelse. Georgiska trupper ryckte in i Sydossetien och började beskjuta dess regionala huvudstad med artilleri. Vad skulle reaktionen blivit om den svenska krigsmakten drog samman sitt artilleri och började beskjuta Östersund för att få slut på tjatet om ”Republiken Jämtland”? Naturligtvis skall vi hjälpa Tyskland och Ryssland och därigenom många Öststater med en gasledning i Östersjön, och det gör vi de facto genom att de tydligen fått tillstånd att bygga ut hamnen i Slite. Annars är det väl USA som varit hysterisk i flera år över att Tyskland och kanske andra Europeiska länder sätter sig i beroendeställning till Ryssland energi export. Men USA kanske är förargade över att Europa frigör sig från Amerikanskt beroende? Talet om ett Nordiskt försvarsförbund tog väl annars Erlander upp med Norge och Danmark efter kriget men USA höll tillbaka Norge. Att ta upp dessa gamla förkastade planer tyder på att det finns kretsar i Sverige som gör sitt yttersta för att ansluta Sverige till NATO och utflykten till Afghanistan är väl ett led i dessa strävanden. Överste Pellnäs framförde helt riktigt att det varit ett evigt vacklande i den svenska försvarspolitiken de senaste åren och en annan aspekt som ingen talare i den pågående debatten nämnt. Skulle själv vilja ta upp en sådan fråga som jag ser inte har nämnts sen 1811/12, nämligen varför Sverige inte inleder ett försvarssamarbete med Ryssland. Har en sådan inriktning någonsin övervägts, även om inte en Napoleon har stått hotande på Kontinenten.
    f Reservofficer i Flottan

  10. Jonny skriver:

    Vi kanske skulle ha ett fungerade ledningssystem också…

  11. andersonchris skriver:

    Arthur, inte föra att i onödan kritisera enskilda, men Ida Gabrielsson (v) uppträdde som om hon yrvaken hade råkat ramla in i fel debattstudio. Inget hon sade hade någon praktisk bäring på det svenska försvaret.

    Gabrielsson drog heller inga slutsatser av sina egna resonemang. Exempelvis påpekade hon starkt att Georgienkonflikten var helt irrelevant för Sverige eftersom den berodde på en gasledning. Samtidigt ignorerade hon att Ryssland bygger en gasledning som med flit stryker förbi precis utanför Gotlands kust.

    I övrigt låter jag ditt inlägg tala för sig självt.

  12. andersonchris skriver:

    Jonny, absolut. På 80-talet brukade NATO framhålla den svenska stridsledningen som en av de största tillgångarna för Sveriges försvar. Nu har jag inte hört den på ett tag…

  13. Arthur skriver:

    Ida Gabrielsson är en ung flicka som jag tyckte gjorde gott ifrån sig i debatten även om hon upprepade gånger provocerades av ”moderatorn”? Fichtelius som försökte få henne ur balans med sin återkommande fråga om Ryssland kontra Georgien inverkan på svensk försvarspolitik. Tror inte heller att denna motsättning har någon större betydelse för svensk försvarspolitik lika litet som som gasledningn Nordstream bör ha någon sådan påverkan. Sedan kan man fråga sig varför Sverige inte försökte köpa in sig på ett hörn i detta projekt. Detta är kanske något som vi kanske bittert får ångra om 10-15 år med en mer orolig oljemarknad och gasen tingad av andra.

  14. andersonchris skriver:

    Om det är någon som du borde ha lyssnat på så är det Mats Johansson (m). Han sa inte ett dumt ord i hela debatten, till skillnad från de flesta andra.

    Fichtelius gjorde ett extra bra jobb när han bad Gabrielsson att förklara sina ihåliga resonemang.

    De övriga var nog för artiga eller uppgivna för att ens försöka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: