Försvarets informationsdilemma

landcruiser

Den soldat som har tagit arbete i Försvarsmakten måste inse att försvarssekretessen väger tyngre än yttrandefriheten och meddelarfriheten. Det finns naturligtvis uppgifter som inte kan spridas.

En soldat som skickar e-mail med militära uppgifter från försvarets anläggningar får också räkna med att få sina e-mail granskade. Allt annat vore naivt.

Det finns emellertid upplysningar av allmänt intresse som inte skadar Försvaret eller rikets säkerhet. Uppgifterna om eldöverfallen på svenska styrkor i Afghanistan är en typisk sådan uppgift. Uppmärksamheten i massmedia var tydligt nödvändig för att försvaret skulle fatta beslutet att förse de svenska styrkorna med tillräckligt skyddade stridsfordon.

Den eller de soldater som lämnade uppgifter till media gjorde det således av omtanke om sina kollegor och med gott resultat. Att de kunde bli spårade måste de dock ha insett.

Hemlighetsmakeriet omkring Sveriges insats i Afghanistan är onödigt omfattande och betingas framför allt av en oro för att hemmaopinionen ska reagera negativt. Andra länder, som till skillnad mot Sverige utför militära operationer i Afghanistan, är betydlig öppnare med information.

Över hela nätet går det att läsa detaljerade redogörelser om amerikanska, brittiska eller danska operationer i Afghanistan. Man spelar in dokumentärer där kända TV-personligheter följer soldaterna i både vardag och strid. Man kan också titta på filmer och läsa personliga redogörelser från soldater. Endast Sverige, som inte har någon reell militär verksamhet i Afghanistan, lägger locket på.

Det är tydligt att Sverige inte har den mognadsnivå i försvarsfrågan som exempelvis våra nordiska grannländer har.

2 kommentarer till Försvarets informationsdilemma

  1. Tomas Fredriksson skriver:

    Hej

    Är det naivt att tro att de som jobbar för våra myndigheter kan grundlagen???

    Uppenbarligen är jag jättenaiv men jag förväntar mig att det totalt inkompetenta
    försvarsmakten lär sig de grundläggande dragen om den svenska grundlagen.

  2. andersonchris skriver:

    Försvarsmakten känner förstås till Tryckfrihetsförordningen, Regeringsformen, Sekretesslagen och brottsbalken. Det är i dessa lagar som rätten och förbuden att lämna information regleras.

    Meddelarfriheten i Tryckfrihetsförorningen är inte absolut. Den gäller inte för många typer av känsliga uppgifter, särskilt om rikets säkerhet.

    Om man tror att det är fritt fram att jobba i Försvaret och sprida vilka uppgifter som helst så är man naiv och behöver växa upp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: