Småpartiernas paradox

Kristdemokraterna ligger återigen under riksdagens fyraprocentsprärr i aktuella opinionsmätningar.

Även om jag inte gärna ägnar mig åt partipolitiska betraktelser, så finns det något intressant med småpartiernas ställning i Sverige.

partierPå grund av det svaga opinionsstödet för Kristdemokraterna pågår nu en intern och extern debatt om partiets riktning. Utgångspunkten bör dock vara att ett uttalat kristet riksdagsparti är något av en paradox i ett uttalat sekulariserat samhälle som Sverige.

När kristdemokraterna valdes in i riksdagen för 16 år sedan tyckte jag mig uppfatta en speciell strömning bland deras nya väljare. Framför allt framstod partiet och dess ledare, Alf Svensson, som ett hyggligt alternativ i ett alltmer självcentrerat politiskt klimat.

Sedan dess har det dock visat sig att Kristdemokraterna har haft ganska besvärligt med vissa frågor som de flesta svenskar numera tar för givna,  som exempelvis homosexuellas lika värde. Partiet har därför fått en viss moralistisk och bakåtsträvande prägel, åtminstone i vissa väljares ögon.

De senaste årens utveckling visar att det politiska spektrat i Sverige är tydligt indelat i två block. Inom blocken finns partier som har mer gemensamt än som skiljer dem åt. Det är inte längre realistiskt att något parti skulle kliva över blockgränsen och regera med motståndarna.

Även om det svenska proportionella valsystemet med många småpartier generellt sett är bra för demokratin, så uppkommer ständigt bieffekter som inte alltid är goda. Småpartiernas ständiga kamp mot fyraprocentsprärren skapar problem för de flesta regeringar och det finns ett närmast permanent hot från mer extrema partier som hotar att väljas in i riksdagen som vågmästare.

För egen del skulle jag nog se en ännu tydligare utveckling mot två politiska block som tävlar om regeringsmakten. Nyanserna inom blocken kan man tillgodose med ökade personval, där kandidaterna får tillkännage om de har en kristen borgerlig syn eller en miljöinriktad syn på vänsterpolitik, som exempel.

För tillfället kan man väl säga att småpartiernas kamp mot fyraprocentsprärren motverkar en fortsatt blockbildning, eftersom deras existensberättigande minskar ju mer de närmar sig de större partierna. För att hålla sig vid liv tvingas småpartier, som Kristdemokraterna, markera sina skillnader mer mot sina politiska allierade än mot motståndarna. Det motverkar i sin tur ett stabilt politiskt klimat med tydliga väljarmandat.

Hur tolkar man exempelvis mandatfördelningen mellan Centern, Kristdemokraterna och Folkpartiet? Deras väljare önskar alla en borgerlig regering men har lite olika syn i detaljfrågor. Kommer dessa frågor att drivas i strikt proportion till mandatfördelningen? Knappast. Det är enstaka politikers drivkraft som avgör.

Det är också påfallande att det nya svenska valsystemet, som infördes på 1970-talet, har medfört ganska märkliga pendlingar mellan socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Pendlingarna har ofta präglats av reformer från ena sidan med efterföljande återställare från andra sidan. Sverige har inte haft en tydlig politisk kurs på många år, vilket landet hade innan valsystemet ändrades.

Det blir intressant att se om alliansbildningarna kommer att driva fram ytterligare förändringar i vårt politiska system. Den naturliga utvecklingen är väl egentligen en sammanslagning av partier och att de istället bildar intressegrupper inom några få större  partier med höger- eller vänsterorientering.

Mer läsning: SvD : SvD

Advertisements

2 kommentarer till Småpartiernas paradox

  1. Klas skriver:

    Personligen tycker jag precis tvärtom.

    Det är mycket viktigt att olika politiska viljor kan träda fram, faktum är att jag är för att man helt slopar spärren.
    Varför?
    Då kommer det komma in flera små partier som kan röra om i smeten, det kommer inte vara realistiskt att det finns ett vågmästarparti utan det finns istället flera som kan komma med olika erbjudanden, då skulle faktiskt politisk vilja kunna ske eftersom det då skulle gå emot att man kunde rösta på de åsikter som man faktiskt tror på istället för att rösta på en bred lösning som man inte har en chans att påverka.

    Och, om det nu kommer in ett extremt parti, då ska en demokrati tillgodose det extrema partiets vilja, demokrati går ut på att folket styr, inte på att man hela tiden ska agera humant mot allt och alla (även om det är ett gulligt mål så innebär det i slutändan en form av diktatur).
    Så, fram för ett samhälle där politik går att påverka istället för dagens jävla PK-skit där alla bara envisas med att vara så slätstrukna som möjligt (förutom vänstern som gör raka motsatsen).

  2. andersonchris skriver:

    Jo, det är en ganska vanlig, svensk inställning. Det svenska valsystemet bygger ju på absolut proportionalitet (millimeterrättvisa) med fyraprocentspärren som enda undantag.

    Det är en god idé i teorin men in praktiken tycker jag att proportionaliteten försvagar statsstyret. Småpartier och vågmästarpartier innebär ju att åsikter som endast representeras av en liten minoritet av väljarna kan få ett oproportionerligt, bestämmande inflytande i riksdagen.

    De amerikanska och brittiska valsystemen brukar i Sverige framhållas som mardrömsexempel. För egen del tycker jag att de, även om de är teoretiskt tvivelaktiga, ger förträffliga praktiska resultat.

    Genom principen att vinnaren tar alla mandat i valkretsen uppstår alltid en tydlig regeringsmajoritet som ger handlingskraft. Personvalen skapar också en direktkontakt mellan väljare och politiker, vilket innebär en kraftigt ökad tendens att uppfylla vallöften och hörsamma väljarnas önskemål.

    Nu kan vi inte få ett sådant system utan att höja riksdagsspärren ordentligt eller införa enmansvalkretsar och jag vet några som kommer att rösta emot det 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: