Snacklinjen

industrial_robots_700_500x374

Den moderna ekonomins paradox är att det krävs färre och färre människor för att utföra allt arbete i samhället. Egentligen borde det vara ett framsteg för mänskligheten eftersom man skulle kunna arbeta mindre med bibehållen livskvalité. Resultatet har dock blivit det motsatta. De arbetslösa har inte råd att leva medan de som arbetar inte har tid att leva.

I alla händelser är det ett fenomen som enskilda personer eller enskilda regeringar inte rår på. Regeringens reducering av arbetslöshetsersättningen byggde på föreställningen att arbetslösheten är den enskildes ansvar och att man kan tvinga arbetslösa att börja arbeta genom att ta ifrån dem ersättningar.

Den nuvarande ekonomiska krisen visar med all önskvärd tydlighet att enskilda personer inte kan påverka sin arbetssituation när den internationella efterfrågan viker och bankerna drar in finansieringen till företag. Det är uppenbart att regeringens strategi, att bestraffa de arbetslösa och sedan skälla på bankerna, inte har någon som helst effekt på konjunkturen.

En sak är säker. ”Arbetslinjen” med demontering av a-kassan och sjukpenningen kommer att döma rekordmånga vanliga svenskar till fattigdom under de kommande åren. Vi får väl se om det receptet leder till ännu en valseger för alliansen. De sjuka och arbetsösa svenskarna måste väl inse sitt eget ansvar för den globala ekonomiska krisen?

Det bästa som jag har läst den senaste veckan är Erik Laaksos påpekande att regeringens arbetslinje inte verkar vara så mycket mer än en snacklinje.

Mer läsning: SvD SvD DN DN

Arbetsförmedlingen spår att 145 000 jobb kommer att försvinna under 2009 och 2010, vilket ger en arbetslöshet på 9%.

Annonser

3 Responses to Snacklinjen

  1. Jonas skriver:

    Du tar upp de vanliga missuppfattningarna kring arbetslinjen. Många verkar misstolka det som ”skyll dig själv”-linjen.

    Själva tanken är att enklare regler och lägre skatter ska göra det lättare att få jobb. Detta lägger visserligen mer ansvar på individer som exempelvis blir arbetslösa. Men syftet är att helheten ska fungera bättre – omställningar ska ske snabbare, osv. Detta gynnar i förlängningen alla.

    Man kan diskutera om detta stämmer eller inte. Men attityden att regeringen är ute efter att bestraffa arbetslösa är inte särskilt konstruktiv för debatten.

    Slutligen, arbetslösa har det idag bättre än de någonsin haft, om du tittar på större tidsperioder. Man satt inte direkt och rullade tummarna framför laptopen om man blev av med jobbet 1970… Sänkningen från denna regerings sida förändrar inte att trenden är att vi behöver jobba mindre och mindre, och att de som inte kan/vill jobba får det bättre och bättre.

  2. andersonchris skriver:

    Den som missuppfattar mest är nog den som sväljer de vanligaste flosklerna utan att bry sig om sanningen bakom.

    Regeringens ”arbetslinje” har inte haft någon som helst påverkan på konjunkturen eller sysselsättningen. Den kommer enbart att skapa en alarmerande nyfattigdom i ett av världens hittills mest välmående länder.

    Under de kommande två åren lär finansministern få äta upp sitt påstående att man klara sig på 300 kr om dagen.

    En sak är klar. Snack och medborgarfientlig politik vinner inte nästa val.

  3. Jonas skriver:

    Man kan diskutera vad som är mest effektivt för att skapa jobb. Men att lägre skatter har en positiv verkan på arbetsmarknaden råder det inga större tvivel om. Det jag vände mig mot var dock inte hur du ser på effekterna, utan att du har en nattsvart syn på intentionerna. Jag vet inte om jag är ensam om att tro att alla sju riksdagspartierna vill skapa ett bättre samhälle…

    Däremot är konjunkturen väsentligen omöjlig att påverka då vi är 99% beroende av omvärlden. Jag förstår därför att vissa argumenterar för att vi ha ha höga ersättningsnivåer och skatter. Men dessa människor missar att det även finns tjänstesektor, behov av nyföretagande, osv.

    300 kr om dagen är vad man får om man valt att inte vara med i a-kassan. Det är ungefär vad studenter får. Vi kommer inte se svält och misär, men kanske några barnfamiljer som gått ur a-kassan och varslats får svårt att ha råd med Thailandsresan. Människor som gått ur a-kassan har faktiskt gjort detta på eget ansvar. Om folk plötsligt slutar teckna hemförsäkringar anses det att de får skylla sig själva om de drabbas av inbrott. Varför gäller inte samma tanke vid arbetslöshetsförsäkring?

    Jag tror och hoppas att merparten av de som lämnat a-kassan gjort det för att det varit värt risken – alltså att de är nära pensionsålder, överväger att studera vidare, osv. Om det visar sig att småbarnsfamiljer struntat i att vara med i a-kassan blir jag däremot orolig.

    Nästa val kommer antagligen att avgöras av konjunktur och politik i en fin mix. Vänder allt ordentligt under 2009 har borgarna en chans, annars inte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: